jag älskar mitt humör

Ingen kan säga något till mig utan att det gå en bomb inom mig, alltså jag är så trött på mitt humör nu. Orkar inte ta att någon kritiserar mig här hemma längre. Jag blir så arg att jag vill slå till någon. Bara skrika, sura och sitta i ett hörn till någon kommer och jag får som jag vill, jag känner mig som alla trotsiga barn på Super Nanny. Varför är det så här? Och det är bara hemma, inte ute? Eller jo det är det ju också men inte i samma grad. Då kan jag ta det och sen lägga det bakom mig eller använda mig utav det. Här hemma förstör det bara.

Som nu idag gick upp och skulle skriva ut ett papper och patronen tar slut. Jag blir så förbannad att jag inte tänker gå ut på hela dan! Det är hur fint väder som hellst. Men nae då vi ska bo i en lägenhet med balkong med sol på kvällen. USELT! Så jag kan inte gå ut på balkongen och sätta mig, och jag har ingen gräsmatta att sitta på. Inget djur att gå ut med om jag vill för han ska bara stryka mot väggen och trassla in sig i alla buskar. ÅH! Vad är det här för en hemsk tjurtant jag har blivit?


Diskade, tvättade, städade, fixade mat. "jag har så ont i magen jag kan inte bädda någon säng, jag lägger mig här utan täcke" ÅH! SNÄLLA VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG! Inte är det pms allafall!