jävla natt, jävla måndag, jävla karlar!

blä, igår somnade jag glad, jag sov så skönt, drömde helt underbara drömmar och jag var så lycklig! det var helt underbart.. men sen vaknade jag. åh, jag vill bara att tiden skall gå, men jag kommer aldrig kunna släppa det här. jag är som en hök. jag kommer hålla koll på varje steg, men hallå maria, det gör dig bara illa! ja, men jag kan inte låta bli. Jag vill ha honom tillbaka! det är väl nu det verkligen kommer på mig, att jag kommer inte kunna få tillbaka allt. Uh, tårarna kommer innan jag ens har gått upp ur sängen. Blä, jag som skulle ta tag i allt idag, nej fy fan, vilken jävla dag! dö, på allt. Jag vill bara lägga mig och sova igen.

Alla runt om är så kära, och hittar nya killar, ska flytta ihop, eller åka utomlands eller vad som hellst. Åh, jag får inget. Jag vill ha närhet. Jag vill ha kramar, mys och någon att ge all kärlek till, nu har jag ingen. Verkligen ingen! Blä, blä, blä. nej idag var ingen pepp dag alltså. nu ska jag åka till stan och försöka reda ut mitt liv. Om jag orkar, sen ska jag hem och bara tycka synd om mig själv. Stackars mig säger jag bara.

Jag som är så underbar, fin, snäll, glad och rolig, ser rätt bra ut ändå. Hur kan jag bli dumpad på detta sätt? Man flyttar väl inte ihop med någon och efter tre månader helt plötsligt inte känner något för den här personen? Åh, det gör så ont! Jag vill ge av all min kärlek som jag har! Men nu är jag trött på alla som inte vet vem dom är eller vad dom vill! Jag vill ha en seriös kille tack! Men jag vill ha Henrik :( FAN! :,(